Snigelkotte, flyttlass och vackraste staden i juni



Här spelade  jag spel med en liten brandman imorse medan M tog dagens första nap. Vaknar man mycket tidigt så är man tvungen att samla ny energi ganska snabbt. Albin förklarade spelreglerna för mig, om hur tärningen visar vart man ska gå och får man ett kort så ska man gå till ett djur, det första är snigelkotten. Snigelkotte, hur gullig förklaring.

Fick just ett mail om att reglerna för hur man får alla sina österrikiska papper i skick har ändrats och att vi kan fixa vissa grejer på förhand. Det betyder att vi inte behöver vänta i tre, fyra veckor på flyttlasset i augusti. Blev mycket nöjd, att sova och äta på golvet låter som en rolig lek i några nätter, men som mycket obekvämt i några veckor. 

Insåg jag att jag ännu påstår mig vara 32-årig Sankt Petersburgbo med ett barn här i bloggpresentationen men det stämmer ju inte riktigt längre. Lite äldre, lite fler barn och dessvärre inget St Petersburg längre. Dels känns det helt okej att inte vara där, eftersom planen ändå var tre år och jag redan mentalt börjat förbereda mig på flytt. Nu blev det bara mycket mer plötsligt. Inget avskedskalas med alla kära vänner. Det som känns tråkigast är nog  att vi inte kommer att hänga ordentligt med Lena nåt mer, Albinskis och Matildushkas barnvakt och låtsasbabushka.

Två vardagliga stressmoment jag däremot inte har saknat är den ryska trafiken, som gör mig helt galen eftersom folk kör så fort mitt i stan och dessutom gör luftkvallan risig, och det att man inte kan lita på matkvaliteten. Alltså typ antibiotika i kycklingen och plast i osten. Så att dricka friskt kranvatten och handla ekologisk mjölk och färdigmat i Alepan runt hörnet har känts väldigt lyxigt den här våren. Tidigare har jag brukat packa kappsäcken full av ost, ägg och mat till barna, vilket är ganska bökigt. Det låter galet men så gör folk. Förr fick man tag på allt i Sankt Petersburg men sedan kom importförbudet 2014.  Många Sankt Petersburgsbor är skeptiska och utgår från att mycket som säljs i Ryssland är dåliga och billiga kopior på europeiska produkter. Har man möjlighet så åker man därför över gränsen till Finland och storhandlar ibland, tvättmedel, kaffe, rubbet. I Sankt Petersburg  finns dessutom en massa halvolagliga små butiker som säljer finski produkti där man kan köpa insmugglad Oltermanni (gräddost) och smör.

Men sen igen så är St Petersburg världens vackraste stad som klär så otroligt bra i försommar. Hade så gärna haft ännu en junimånad av vita nätter och gröna parker. Blommande terasser, alla vänliga människor, den barnvänliga kulturen och alla evenemang. Så här fint var det för två år sedan solen sken hela maj och juni.



Comments are closed.