En dos konst, skördemarknad och yoga

Allt är inte guld som glimmar, men på Eremitaget kan det nog hända att det är det. Jag kan bli lite stressad av mig själv när jag går genom salarna i Vinterpalatset, tänk att snubbla in i någon vas och bli skyldig ryska staten hela sin lön de närmaste sju decennierna. Eller hur de nu kan tänkas lösa 1700-tals krukor i kras. Hu. Kaoskaninen sov sig igenom nästan hela vår konstrunda här om dagen. Under en lekträff hos en bekant tidigare i höst råkade kanske en vas åka i golvet – och kanske, kanske att hans små händer var inblandade – så bland porslin från tidigare sekel har alla lägre puls om det råkar vara middagslur på g. Fick istället fnissa lite när en medbesökares barn rymde, kröp under en avspärrning och sprang mot en tron i guld och sammet för att provsitta lite. Sirenerna tjöt, salvakten såg mycket bister ut och föräldern var väldigt hastig i sina rörelser.

Inte snubbla.

Tavlorna var inte så spännande i den lilla delen av Eremitaget vi hann med den dagen, men salarna, taken och golven desto mer spektakulära.

Samma dag promenerade vi också i Sommarträdgården och hittade en liten skördemarknad. Fint, fint. September-hösten skulle så gärna få pågå minst tre månader för min del. Färggranna träd och frisk luft är så bra, träd utan löv och iskallt regn så överrepresenterat.

Säg hej till min nya höstkappa. Ljusbeige cashmere bedömde jag att var ett klokt och praktiskt val för höstdagar i lekparken med lerig ettåring. På & Other Stories hittade vi varann.

Det bästa med helgen var att Albins farmor var på besök. Hon är dessutom yogalärare så vi hann med yoga också. Lyx! Det är något jag saknar från vår vardag i Helsingfors, att gå på Gabys yogatimmar på Ockra på Jägaregatan. Det får bli dagen Helsingforstips!

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*