Din ryska gravidblogg

Solen sken i dagarna sju och inte ett öga var torrt. Så underbart härligt när våren mitt i allt är här. Nu vräker snön i och för sig ner utanför men jag gör som man bör och vänder andra kinden till.

Lite bilder från en vacker vecka istället. Har rastat barnet utanför konsulatet. Stadens parker är stängda en månad för att torka upp efter vintern (oklart om det är så fiffigt) så jag erbjöd Albinski en stimulerande lekmiljö där han bland annat kunde räkna kullerstenar. Jag drack cappuccino på en stol brevid, i bara t-shirt pga 15 c (och gravidhormoner).

På veckoslutet kompenserade vi och åkte till en jättesandlåda i form av stranden vid Peter Paul-fästningen. Ön är min favoritoas i staden när man behöver andas lite. Här är så fruktansvärt avgasigt och dammigt annars på våren. Vyn går ej av för hackor, med Eremitaget och Vasilevskijön framför en.

Tänkte bo kvar här i denna ryska storstad i knappt en månad till och sedan flytta hem för bebisens entré i familjen. Har mått som en kratta på sistone och trodde att jag var fem före förlossning med alla sammandragningar jag haft, men idag känns allt lite bättre. Kanske det är så här att vara gravid ibland? Tror att jag förskönat min förra graviditet lite grann eftersom jag nu är så förvånad att det inte enbart är en dans på rosor utan att man också drabbas av krämpor.

Jag har kommit in i stadiet av den här pregnansen när jag är extremt intresserad av allt som rör förlossningar och bebisar. Lyssnar på alla avsnitt av podden Vattnet går sedan våren 2016, de tidigare lyssnade jag på senast det var aktuellt. Laddade ner Nextory och plöjde Praktika för blivande föräldrar en kväll och Föda utan rädsla en annan. Den första boken är av Agnes Wold och Cecilia Chrapkowska och en handbok som helt enkelt är baserad på vetenskap istället för åsikter. Så bra. Kände att jag behövde avsnittet om bakterier och virus, det berättar torrt om att vi är helt för rädda för båda dera med våra småttingar. Och det var jag nog också när Albin var bebis, utvecklade kanske lite bacillskräck där. Här i Ryssland kör man förresten den approachen att bebisar ska hålla sig hemma och borta från onödigt folk i lite på en månad, vilket författarna skulle tycka är helt onödigt. Vidare lär man sig att damm inte är någon fara och att burkmat inte är nåt problem ur näringssynvinkel. Så det gillar jag att läsa eftersom Albin fick mycket av båda under sitt första år på jorden. Boken tar också upp det som Agnes Wold talade om på Skavlan för några år sedan och som jag genast tog till mitt skumpatörstande hjärta, dvs att det inte är någon risk att mjölken blir mer än någon promille alkoholhaltig om man dricker alkohol när man ammar. Det farliga är att vara påverkad när man sköter ett barn och det får såklart aldrig den ansvariga föräldern vara, må det så vara mamman eller pappan. Den andra boken, av Susanna Heli, är av annan typ, mindre vetenskaplig och mera råd och pepp inför en bra förlossning. Och det funkade, blev väldigt ivrig inför dagen D. Det var jag senast också och så gick det också väldigt bra. Bokens budskap är att ju mer orädd, trygg och avslappnad man är desto smidigare går det. Och det är orsaken till att jag vill föda i Finland och inte här, känslan av trygghet är lättare att uppnå när det är ett bekant system, eget språk (eller knappast helt eget språk men kan än så länge finska bättre än ruskij) och helt enkelt vetskapen om att Finland har ungefär världens bästa förlossningsvård. Sedan verkar författaren positiv till hemförlossningar också, medan jag själv är väldigt skeptisk. Kan förstå att man kan slappna av i eget hem jo, men själv skulle jag vara livrädd om jag visste att jag väljer att vara på omöjligt avstånd från akutvård om något går snett, och på så vis riskerar båda våra liv. Med detta sagt vet man ju aldrig, kanske jag får både en rysk förlossning och hemmaförlossning i ett? Nåja, tiden får visa men håller tummarna för finskt BB!

 

 

 

 

Comments are closed.