Am Himmel runt hörnet

Servus! Vi är äntligen friska igen efter höstens första förkylning. Albin är tillbaka på förskolan och Matilda sover i skuggan under silverpilen på gården. Jag hade egentligen tänkt åka in till stan och fixa lite grejer, typ årskort till spårvagnen, men sedan fastnade jag istället med min dator här i trädgården. Uppskattar tystnaden efter en vecka hemma med snuviga men energiska barn.

Så det finns inte jättemycket att rapportera från den senaste veckan. En dag fick vi en leverans från Ikea och sedan byggde vi möbler hela eftermiddagen. Fattar inte att Albin redan är så stor att han faktist var till riktig hjälp. Kunde spänna skruvar och muttrar medan jag höll olika delar på plats. En hylla för leksaker, en terassoffa och ett skrivbord inför höstens hemmakontor byggde vi.

Mycket information hinner Albin leverera också. ”Tänk mamma att vår hortensia pratar flytande svenska. Det lärde den sig när den bodde i Sverige i 20 år och jobbade som busschaufför”.

Här har vi den gamle busschauffören.

En kväll när alla var friska åkte vi upp på berget brevid oss. Om man går två och en halv kilometer rakt uppåt, eller tar bil i fem minuter om man inte känner för veckans träningspass, så kommer man till Am Himmel. Ett otroligt vackert ställe i Wiener Wald med utsikt över hela Wien.

Öppna landskap.

Första gången vi var i Am Himmel var det ännu augusti och rosorna blommade längs med vinrankorna.

Mest spännande var ändå gruset.

Och när man trodde att det inte kunde bli bättre så dök det upp en jättestor lekplats.

Himla fint helt enkelt. Det tycker nog alla fästingar också men dom tänker vi inte på nu.

2 Comments, RSS

Comments are closed.