Пряник & филармония

När min ryskalärare Elvira knackade på igår hade hon med sig en påse prjaniki och och föreslog att hon introducerar olika typiska ryska delikatesser för mig när vi träffas över kaffe och språkstudier. Det här tyckte jag såklart att lät som en strålande idé. Så vi böjde adjektiv och åt söta honungskakor, Пряники. Albinowski som självklart inte kommer att få smaka på socker innan han konfirmeras, kanske lyckades tjata (vråla) till sig några kex, därav sockerrusig blick.

Tidigare på dagen var jag på International Womens Clubs höstmöte. Det handlade om både pilates och välgörenhet. Nu låter det som att jag lajvat handlingen i ett avsnitt av OC (där är man alltid mycket upptagen av lunch with the ladies at the club och charity events), men jag är alltså så nöjd att jag hittat ett nätverk som gör det lättare att träffa olika trevliga personer och lära känna staden. Och varje välgörenhetspeng till de ryska barnhemmen är ju välbehövd.

En trevlig taxichaufför berättade här om dagen att hans son spelar i Sankt Petersburgs filharmoniska orkester och att säsongen inleds den här veckan. Jag fick feeling och skaffade biljetter och barnvakt till oss. Filharmonin, vilken fin upplevelse! Det var symfoniorkestern som spelade igår, så den trevliga chaufförens son kanske inte satt vid stråkarna, men vackert var det.

Det hela avslutades med Tchaikovskijs fjärde symfoni och jag och klassisk musik blev verkligen vänner.

Stränga män höll ett vakande öga på oss i pausen. Här har vi Моцарт.

Vackra salar och golv.

Och så här nöjda var vi efter en dos kultur. Rekommenderas!

Comments are closed.