Det blev veckoslut och hela mitt instagramflöde gick på Flow. I Sankt Petersburg var det inte festivalfredag utan istället gick vi på mottagning på norska konsulatet. Mingel, bubbel och solig terrass. Livet som kanapéattaché har sina sidor. Förstod inte ett skvatt av talen på ryska, men de var roliga tyckte folk och jag skrattade med på rätt ställen för att inte bli avslöjad. Idag tog jag min första ryskalektion här, så nästa gång är det annan klang i klockan.

Via kollegers kolleger har vi hittat en barnvakt till barnet, och alla inblandade gav tio av tio poäng åt premiärhänget på fredagen. Albinski kommer att vara den första i familjen som lär sig ryska (hoppas inte den enda, halvpålitligt att ha sin toddler som tolk) eftersom Lena talar ryska med honom. Han sa redan sina första ryska ord på fredagen, paka paka (hejdå) när Lena gick. Min ryska var inte lika smidig, jag försökte fråga ifall det fanns några frågor innan vi gick, men lyckades istället tydligen fråga hur gammal hon är. Det uppstod en lite förvånad stämning, men som tur svarade hon glatt. Troligen är det galet oartigt att fråga en rysk dam i sina bästa år om hennes ålder.

Det sitter en rad med gulliga tanter utanför metrostationen och säljer blommor och bär och jag köpte en fredagsbukett av en av dem.

På lördagen var det 27 grader och sol, väder precis i min smak. Folk gillar att skrämma en med att vintern här är förfärlig men jag vänder dövörat till och låtsas att vi flyttat till evig sommar. Hur som helst, vi klädde oss i sommarbyxa och traskade mot parken. Där hade vi lekträff med en holländsk familj som vi kommit i kontakt med via kompisars syskon. Mycket trevligt att träffa folk och jag fick en massa bra tips om vad man kan göra på dagarna.

På kvällen fortsatte vi vara sociala och åt middag med Sebas studiekompis som bott i Ryssland i många år. Imponerades stort av att han hellre läste menyn på ryska än engelska. Mycket trevlig kväll och vi fick ännu mera info om staden och det ryska livet.

Gör hellre saker tre gånger än två, säger man i Ryssland (till exempel ska man må bättre av tre vodkashots än två) så på söndagen borstade vi än en gång håret och skorna och traskade iväg för att träffa nya vänner. Vi var bjudna på lunch hos en tysk familj som vi träffat när vi köpte deras bil. Passligt nog har de också en ettåring, och vi hade en himlatrevlig eftermiddag.


Tog en pastellgata hemåt, köpte glass och blev trötta i benen.

Bra sommarveckoslut!

Read more

En varm kväll bestämde vi oss för att fira tio dagar i Ryssland med en flott middag. Vi gick ner mot Fontankan längs med vår gata.

Hade tur och hittade ett ledigt bord på Gastroli. Fint ställe som vi gått förbi många gånger och kastat längtansfulla blickar på, men man kan inte alltid vara spontan i sällskap av högljudd minimänniska. Men nu var barnet nattat  och vi hittade en perfekt parkeringsplats för vagnen på terassen.

Väldigt många extra plus i kanten för den blomstrande terassen. Fin utsikt också, särskilt denna kväll med törstig tysk och riesling i förgrunden.

Som om det inte var nog med blomster och dryck så var maten dessutom en hit. Ett väldigt bra restaurangval alltså. Det åts råbiff med kantareller, räkor med urgod sås och tryffelrisotto.

Gastroli har funnits i ett år berättade servitören, och stället såg coolt ut inne också . Rekommenderas!

Read more

Med betoning på sakta, eftersom Albin ännu har ganska korta ben. Och gärna kör stilen ett steg framåt, två steg tillbaka. Men han är mycket bestämd, och är det promenad så sitter man inte i en lame vagn, det fick hela Sankt Petersburg höra.

Vi mötte upp familjens diplomat utanför Finlandsinstitutet. Där planerar jag bilda mig under hösten, programmet finns inte ännu på nätet men lär vara späckat i och med att det är jubileumsår.

Kände av ett litet kaffesug och hittade i nästa sekund en mobil kaffebar. I vart och vartannat hörn hittar man en pyttekiosk eller en lucka i väggen som säljer kaffe. Mycket praktiskt om kaffepaniken är stor och varje tröskel är ens fiende (kanske skuffar man på en osmidig barnvagn). Gott kaffe på varje ställe hittills dessutom!

Vårt mål för gårdagens kvällspromenad var Isakskatedralen. Det är stadens största kyrka och världens fjärde högsta kupolbyggnad.  Hela den flotta skapelsen bärs upp av 48 pelare i finsk granit.

Man kan klättra upp till en utsiktsbalkong vid kupolen, och Albin hade säkert gladeligen antagit utmaningen om 300 sneda trappsteg, men den karamellen bjöd vi honom inte på.

Istället försökte han ta ett dopp i en närliggande fontän, men det blev också nej. Tråk-föräldrar.

En gräsmatta stor som halva Helsingfors fick hans små ben istället till sitt förfogande, och det var en hit.

På vägen hem passerade vi Dom Knigi i Singerhuset och köpte en rysk barnbok som har lämpligt få ord för min hjärna som ännu värmer upp med det kyrilliska alfabetet. Kommer precis ihåg känslan av hur det var att lära sig att läsa när jag l-å-n-g-s-a-m-t stavar mig fram.

Sedan korsade vi Griboyedovakanalen, gick en bit längs med Fontankafloden, och vek in på Pestelya. Tumme upp för den hemvägen!

Read more

För en vecka sedan packade vi våra kappsäckar, vinkade hejdå och tog tåget österut.

Att vi ser så euforiska ut beror nog på förvåningen att vi är på stationen i god tid och alltså högst antagligen kommer att kunna gå på tåget helt lugnt och sansat och inte så där svettigt och panikartat i sista sekund (som kanske också hänt) och dessutom med packade kappsäckar, påklädda, matade och med pass och visum i behåll. Och så kändes det skönt att äntligen vara på g efter ett halvår av planering och fundering.

Tågresan gick som en dans, Albinski sa godnatt och sov snällt en stor del av resan. Jag levde drömmen och satt med min bok (Elena Ferrante <3 ) i en nästan tom tågvagn när vi swishade förbi spännande finska kulturlandskap (gran, gran, gran, gäsp).

Tre och en halv timme senare var vi framme i vår nya hemstad. Vi var här några dagar i maj tidigare i år så staden kändes bekant och välkomnande. Albin tyckte vår nya lägenhet var ungefär det bästa han upplevt i sitt lilla liv och sprang runt mellan de tomma rummen och tjöt av glädje. Sedan gick vi ut och promenerade i Tauriska parken och köpte glass av en barsk dam i glassuniform. Det blir bra det här!

 

Read more