juni 2019


Eller just gökens golande missade vi kanske, men en solig dag i maj föddes lilla Matilda. Den lilla sötnöten föddes faktist en vecka i förtid, precis som jag hade på känn men inte vågade hoppas på. För tre veckor sedan för att vara exakt, och snabbt gick det. Innan jag knappt hunnit inse att jag var på kvinnokliniken för att föda barn (hade åkt in för en kontroll bara), medan vår barnmorska var på sin lunchpaus, bestämde sig barnet för en rask entré. Barnmorskan hann tur nog till rummet, och några minuter senare hade jag en liten hungrig bebi i famnen. Åh lyckan över att allt gick bra och hon var frisk.

Det gulligaste var när vi kom hem med bebisen och Albin knappt hölls stilla för han var så glad över sin lillasyster. Sedan dess har reaktionerna också varit mer typiska trotsåldern, ett och annat tjuvnyp till exempel, men på det stora hela har det gått väldigt fint. (Eller ganska yrt har det ju nog varit, inser redan nu att skillnaden på att ha ett och två barn nog är befintlig, men för tillfället sover båda och mitt minne är kort).

Men alltså  en varm luddig bebinacke är nog livet. Det känns som att hon är minst två månader, tycker att hon alltid bott med oss. Hittills beter hon sig mycket väl, är i och för sig drabbad av  stor hunger just nattetid, men tänker att det här med dygnsrytm kommer om några veckor.

Och att få sin bebis i maj när hela sommaren ligger framför en är inte fy skam. Här har vi släppt ut Albin på grönbete.

Albin som förresten fyllde tre år förra vecka och firade med kalas för familjen och höll konsert med sin kusin.

En annan grej jag gillar skarpt, förutom det nya tvåbarnslivet,  är vår balkong och utsikten över lekparken nedanför.

Och idag kom värmen med besked och vi hängde på Skatudden, hälsade på Runeberg och gick hem genom en somrig stad.

Read more