november 2017

Sankt Petersburg är känt för sitt regniga halvläckra väder, men i den här bloggen vinklas naturligtvis sanningen och kameran åker fram främst när solen tittar fram. Så här följer några bilder i serien ryskt stadsliv i november. Den här bloggen råkade förresten gå i höstdvala i ett par veckor pga intensivkurs i ryska om dagarna och allmän novemberseghet om kvällarna, ni vet hur det kan vara ibland.

I övrigt har vi hållit oss sysselsatta med att krångla på vintermundering och hinna ut i dagsljuset.

Tant efter tant kommer till parken med gammalt bröd och stadens duvor och toddlers jublar.

Eftermiddag och solnedgång vid Чернышевская (Chernyshevskaya), vår närmaste metrostation.

Titta på ankor en lördag.

Och klättra i träd.

Och dessutom har vi besökt vår ryskalärare och hennes familj. Mycket trevligt var det. Talade om safariäventyr och åt söta och salta piroger. Allt på ryska (skryt skryt). Okej mina historier var inte jättelånga och invecklade, men var nöjd över att förstå ens en del av vad Elvira och hennes man berättade om sina många och långa resor.

Albinski älskade den mysiga bostaden, full av saker att undersöka och snälla personer som lekte med honom.

Följande dag hade jag födelsedag. Blev väckt med frukost och sång, bä bä vita lamm så att alla kunde sjunga med.

Och så tog de här sötnötterna mig på spa!

Albin hängde med skogens djur medan jag testade alla ca 14 bastun. Det fanns olika ljuvliga ångbastun med 90 % luftfuktighet, precis vad man behöver i detta klimat. I den vedeldade ryska bastun hade alla män bastuhatt, vet vad S ska få i julklapp.

Med rosigare kinder gick vi vidare för att äta födislunch.

Vi gick till en restaurang på Vasilij-ön och färgerna var fina.

Trevligt ställe förresten, gågatan på Vasilij-ön. Vi hade inte varit i de delarna av staden tidigare och jag fascinerades av hur stor den här staden är.

Passerade pastellkyrka och fick ett grattissamtal från Australien. Kul med födelsedag!

Ett annat veckoslut kom kompisar på besök.

Det blev en tur till kyrkan på blodet.

Gästerna åkte hem och A städade noga. Dammsugare, sopborstar och traktorer är topp tre i livet för tillfället.

Och pappa förstås, och på söndag var det ju farsdag <3. Och nu ska jag ut på mera födislunch, idag är det nämligen min mammas födelsedag och hon är lämpligt nog här, hurra!

Read more

November började som november ska börja, med blå himmel och solsken i blick. Jag gick en runda längs med kanalerna vid lunch för att tanka lite D-vitamin. Såg säsongens första päls ute på promenad och på däcken på sightseeingbåtarna satt folk under filtar.

Sedan gick jag till Botanica på lunch. Mitt favoritställe för lunch, en vegetarisk rysk-indisk restaurang några kvarter från oss. Försökte lära mig ryska verb. Segt kan jag berätta er. Den här veckan läser jag och Seba en intensivkurs i ryska och det är inte raka rör precis. Ni vet på finska hur det alltid förblir oklart om man berättat att man träffat någon eller haft ihjäl stackaren (dvs tapaa och tappaa). Nå, på ryska är det också knepigt. Vill man meddela att man glömt nåt måste man använda sig av sitt bästa Lidingö-ï (så som det låter när det beställs vïn på Stureplan) för annars berättar man att knockat ihjäl någon. Zabïïla och zabiila alltså, opraktiskt.

Och annars då, för några dagar sedan var det veckoslut och då gick vi på middag med vänner från de nordiska konsulaten. Trevligt var det. Vi åt på Duo gastrobar och gick sedan vidare till en bargata vi tydligen har runt hörnet. Lärde mig att barmenyerna i Vitryssland och Sibirien har en sista sida som kallas konfliktmenyn och där prislappen för all inredning i baren finns listad. Ifall man sedan skulle få för sig att klå upp någon, och då råka ha sönder en stol eller kanske ett vinglas så är det bara att kolla konfliktmenyn och hala fram plånboken innan man går. Lite kul ändå.

Det dracks jordgubbsdrinkar och stämningen var fredlig.

På söndagen ändrades klockan på andra håll, men inte här. Ryssland bestämde sig för att skippa bytet mellan sommar- och vintertid för några år sedan, man tänkte kanske att det var nog att hålla reda på med elva tidszoner annars också. Ganska skönt att inte ändra klockan kan jag tycka. Förra våren hade vi just fått in en bra sömnrytm när klockan skulle vridas framåt och jag var tvungen att väcka en sovande bebis en morgon när vi hade rådgivning. Väcka en sovande bebis, sånt kommer man inte över i första taget.

Efter soffmys promenerade vi in till stan och gick längs med de äldsta delarna av Nevski Prospekt. Hittade ett koreanskt snabbmatsställe och min lycka var stor. Bipbimbap <3. Och sist men inte minst skulle jag ju tipsa er om Anna-Lena Lauréns kolumn om #metoo och Ryssland ifall någon missat den. Laurén skriver alltid lika bra och temat rysk jämställdhet vill jag läsa in mig på. Här hittar ni texten.

Read more